.png)
- Samuel Norman Lexell
Hur kan en brf:s ekonomi påverkas vid försäljning av råytor och lokaler?
Nu är det hög tid att inviga BoEkos nya blogg med ett matnyttigt inlägg från vår arbetsvardag.
Vi inleder med ett ämne som för många känns diffust och väldigt komplext, nämligen konvertering av så kallade råytor eller lokaler till nya bostäder. Hur kan det egentligen påverka föreningens ekonomi i förlängningen?
När en bostadsrättsförening säljer outnyttjade lokaler, råytor, vind, garage, kontor eller liknande och konverterar dem till bostäder får det flera effekter. För att tydliggöra de ekonomiska fördelarna kan ni här läsa några rader om ett projekt vi arbetat med.
Föreningen stod inför stora underhållsbehov, hade höga driftskostnader och flera utmaningar att ta tag i. Utan åtgärder hade avgiftshöjning varit det enda alternativet för att få ekonomin att gå ihop. Samtidigt fanns det en tvättstuga som var alldeles för stor för det aktuella behovet. Dessutom fanns flera andra tomma lokaler. Dessa möjligheter tog föreningen vara på och en handlingsplan med flera steg sjösattes. Resultatet blev mycket lyckat och avgiften kunde hållas intakt.
Föreningen sålde av en del av tvättstugan samt andra lokaler som stod tomma för att istället förädlas till nya bostäder. Försäljningen av råytorna inbringade ca 1,6 miljoner kronor direkt och långsiktigt ökade dessutom föreningen sina totala avgiftsintäkter med ytterligare drygt 100 000 kr varje år. Detta tack vare att råytorna stod tomma innan och inte genererade några intäkter alls.
När kassaflödet och intäkten var på plats investerades pengarna i energiförbättrande åtgärder såsom bergvärme, tilläggsisolering av vind och fönster, samt byte av termostater. Föreningen lyckades därmed sänka sina uppvärmningskostnader från 717 000 till 414 000 kr per år.
Tack vare dessa åtgärder sparar föreningen nu drygt 300 000 kr per år, efter att tillkommande driftskostnader för de nya bostäderna och systemen räknats av. Fler medlemmar har tillkommit, trivseln har ökat och fastighetens värde har stigit. Tack vare de årliga besparingarna har föreningen kunnat investera i säkerhetsdörrar, kollektivt bredband och näst på tur står kollektiv mätning av el. De två sistnämnda gör att varje enskild medlem sparar ca 4500 kr per år på el och bredband.
Föreningen nu mår bättre än någonsin på alla plan, och det bästa av allt är att dessa investeringar kunde utföras utan att höja avgiften eller ta upp nya lån.
Funderar er förening på om era ineffektiva ytor eller lokaler går att nyttja på bättre sätt? Kontakta oss på BoEko för ett förutsättningslöst möte så hjälper vi er med en bedömning samt förslag på åtgärder.
